Framtidens inloggning: BankID, eID och nästa steg för säker identifiering online

Att logga in med digital legitimation har blivit lika vanligt som att använda ett bankkort. Många tänker inte ens på steget förrän det strular. Samtidigt avgör inloggningen vilka tjänster som blir möjliga att använda.

I Sverige har privata lösningar, särskilt BankID, blivit standard i vardagen. Det gör livet smidigt, men skapar också ett tydligt beroende. Därför pågår ett skifte mot fler alternativ, inklusive statliga och EU-baserade eID-lösningar.

Utvecklingen påverkar allt från bankärenden till underhållning på nätet. Den påverkar också säkerhet, integritet och vem som hamnar utanför. Här förklaras vad som händer och varför det spelar roll.

Varför digitalt ID blivit vardagsnyckeln

Så fungerar e-leg i praktiken

Digitala ID-lösningar fungerar som en nyckel till nästan hela den digitala vardagen. När samma nyckel används överallt blir både fördelar och sårbarheter tydliga. Därför pratar allt fler om digital legitimation som samhällsviktig infrastruktur, inte bara som en banktjänst.

E-legitimation handlar i grunden om att bevisa vem en person är online och ibland att signera avtal. Det finns sammanställningar av vanliga identitetskrav för casinon utan Spelpaus, till exempel på Casinor.com – läs mer här – vilket visar hur e-legitimation används på liknande sätt i olika branscher.

BankID användes 2022 av cirka 90 procent av svenskarna som har e-legitimation. Samma år stöddes BankID av runt 5 000 till 6 000 tjänster, vilket visar hur djupt det sitter i vardagen. När så många tjänster bygger på en privat lösning blir det ett beroende som märks vid störningar.

Samtidigt betonar Statskontoret och Digg att staten redan ansvarar för grundidentifiering av personer. Därför lyfts idén om en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå, vilket betyder den starkaste nivån av identitetskontroll. En viktig poäng är att även personer utan bankkonto ska kunna använda den.

Där inloggningen dyker upp

Här syns hur brett digital legitimation används i Sverige. Det gör tydligt varför frågan handlar om tillgång, inte bara teknik, och studier om e tjänster visar skillnader i användning samtidigt som debatten om casinon utan Spelpaus berör tillgänglighetsaspekter. När inloggningen blir standard påverkas både vardag och service.

BankID fungerar i praktiken som en central nyckel till både offentlig och privat service. Det används också för information och underhållning, inte bara för bankärenden. Exempel är Swish och internetbank, vårdtjänster och myndighetsärenden, samt åtkomst till paketutlämning och betalsajter.

När e-legitimation blir en förutsättning för så mycket uppstår också en baksida. Digg uppskattar att ungefär en miljon personer står i digitalt utanförskap eftersom de saknar e-legitimation helt. Det blir ett praktiskt problem när fler tjänster bara kan nås digitalt.

Utredningar och remissinstanser beskriver därför e-legitimation som samhällsviktig infrastruktur. Målet är lika tillgång till digital service, inte bara effektivitet. Den tanken påverkar hur både myndigheter och företag planerar sina inloggningar.

Diskrimineringsombudsmannen lyfter att en statlig e-legitimation kan minska digitalt utanförskap för grupper som har svårt att besöka fysiska kontor. Den kan också minska risken för diskriminerande bemötande, om lösningen utformas tillgängligt och blir brett erkänd. Det knyter an till synen på e-legitimation som en del av samhällets grundfunktioner.

Säkerhet och nästa steg framåt

Det här avsnittet tar upp två frågor som ofta hänger ihop i praktiken. Först handlar det om hur bedrägerier förändrar kraven på inloggning. Sedan handlar det om vad som är på väg med statligt eID och EU:s identitetsplånbok.

Digitala ID-lösningar har blivit en tydlig måltavla för bedragare. Mellan 2019 och 2024 anmäldes omkring 100 000 fall av telefonbedrägerier där personer lurats att själva logga in och signera. Förlusterna uppges vara över 2 miljarder kronor, vilket visar att metoden skalar snabbt.

Säkerhetsläget påverkas också av ny teknik. Mysafety rapporterar att 81 procent av svenskarna oroar sig för AI-drivna bedrägerier. Det har bidragit till fler skydd, som fördröjda transaktioner och extra bekräftelsesteg vid misstanke.

Samtidigt går utvecklingen mot fler och mer gemensamma eID-lösningar. Under 2024 och 2025 har myndigheter tagit steg mot en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå, kopplat till EU:s nya eIDAS-regler. I Diggs genomgång om en säker och tillgänglig statlig e-legitimation beskrivs hur en sådan lösning kan fungera brett i samhället.

I mars 2025 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska utforma och utfärda den statliga e-legitimationen i nära samarbete med Digg. Tanken är att svenskar ska kunna identifiera sig digitalt i Sverige och i andra EU-länder via en europeisk identitetsplånbok omkring 2026. Riksbanken har samtidigt betonat att en statlig e-legitimation måste accepteras av banker och andra finansiella aktörer.

Vad det här betyder i vardagen

När fler eID-alternativ blir tillgängliga kan beroendet av en enda lösning minska över tid. Samtidigt blir det viktigare att förstå skillnaden mellan inloggning och signering, särskilt i pressade situationer. Utvecklingen pekar mot fler skyddssteg när hoten förändras.

Tillgänglighet får allt större betydelse när digital service blir norm i både offentlig och privat sektor. Den som har grundläggande koll på digital legitimation har lättare att tolka nya krav när de dyker upp. Framtidens inloggning blir ett vardagsval som påverkar hur tjänster kan användas.